Som smultron i en sommarflickas brunbrända hand, som en trummis i ett femmannaband
Som en valborgsmässo brand, som sanden på en strand.
Som kvinnoidalet så känns det galet rätt.
Du och jag som en, passar bäst i sagoboken
Det kan nog vara vackert med dock ändå inte säkert
Det åter intressant, ett par med guldkant?
Jag har sånt enormt begär, om du ändå var här
Som en pojke spelar spel, som en klant som gör fel
Som att klockan går åt rätt håll, som en optimist utan koll
Som kvinnoidealet, så känns det galet rätt.
Du och jag som en, passar bäst i sagoboken
Om man ändå fick drömma, att vi inte var så ömma
Inte på insidan, nej helt utan antydan
Utan antydan till att döma, att vi bara kunde glömma
Som en clown fylld av glädje, som vinterbarn med en släde
Som en midsommar med krans, som en fest med massa dans
Som kvinnoidealet, så känns det galet rätt.
Du och jag som en, passar bäst i sagoboken
Som att fisken bor i havet, likaså är det givet
Att vi är här givetvis, till varje smärta, varje pris
Som en snödroppe i april, som en färgsprakande fjäril
Som en diamant i en ring, som en självklar förklaring
Som kvinnoidealet, så känns det galet rätt.
Du och jag som en, passar bäst i sagoboken
Så nu vill jag önska, att inte alla var så lömska
Att de accepterar oss såhär, för det är ju så vi är.
